11:00 startade den långa resan mot övik! Redan i lövängar var vi less och stannade för att köpa glass. Efter vad som kanske var flera evigheter var vi framme och steg in i örnsköldsvikssporthall. Alla har sina sätt att ladda upp, Anna Hettinger hade palt i sin matlåda medan andra hade med sig den mer traditionella pastasalladen eller köttbullar.
Väl i omklädningsrummet var det trångt trotts att vi bara var 12 spelare, då vi fick dela med ett flicklag.
Matchen drog igång och jag tänker inte skriva något långt referat nu det räcker med att säga att efter 2perioder stod det 4-0 till hemmalaget gullänget (eller gullgänget). I omklädningsrummet sa vi att vi har vänt ett 2-5 underläge mot Hammarängen till 6-6 och Sverige vände ett 4-0 underläge mot Tyskland i fotboll. Då kan baske mig vi vända det här också!! Det var precis vad vi gjorde också! När slutsignalen ljöd stod det 4-4 på tavlan och vi kunde lämna övik med en poäng. Något jag alltid förknippat med vårt lag är att vi aldrig ger upp. jag har saknat den känslan ett tag men efter veckan som gått finns det inga tvivel, krigarhjärtat är tillbaka.
Efter en segermiddag på Max satte vi oss i bussarna igen och började den evighets långa resan mot guldstaden igen..